Igår, idag och imorgon

Tycker alltid det är så spännande när någon kommenterar anonymt, blir så himla nyfiken!! men Anonym, jag håller på, tro mig ;)

Haft en under under underbar kväll med mina kära tjejer. Underbar och välbehövlig! Saknade bara fisken... Fått prata av mig om allt mellan himmel och jord och bara skratta lite, ätit gott. Perfekt :)

Dock är jag rädd för imorgon, jätterädd. Men samtidigt känns det skönt. Imorgon är begravningen.

Jag vet att det kommer vara nyttigt för mig, jag måste dyka ner i känslan och försöka förstå det.

Imorgon kan vara starten på att bearbeta det, jag hoppas det. Det skall bli skönt att träffa folk som känt henne, och få prata om henne, sålänge som orden inte sviker. imorgon vill jag inte bli fixad, lagad, nej imorgon vill jag gå sönder. imorgon vill jag släppa taget om mig själv och låta känslorna som jag jobbar så hårt för att hålla inne, ta över. Trösta mig inte, men håll om mig, förstå mig inte, men lyssna på mig. För imorgon vill jag förstå det och inse att hon kommer inte hem snart, och hon kommer aldrig mer att svara när jag ringer. Imorgon vill jag förstå det, jag vill att det ska slå mig, slå mig medvetslös. Medvetslös, förstörd, men kanske lite helare.